Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid.

I denna litteraturstudie så belyser vi ett på senare tid större problem som finns både i skolan men även i hemmet, detta fenomen kallas för e-mobbning. Den traditionella mobbningen har funnits i åratal men gentemot teknikens utveckling så har även mobbningen utvecklats och sker nu även via datorer och mobiltelefoner. I denna studie så står skolans samt föräldrarnas handlande i centrum när det gäller att motverka e-mobbning, dessutom så undersöks det även hur delaktigheten samt utsatthet ser ut bland könen, hur ser fördelningen ut när det gäller just delaktighet och utsatthet. Vi har tagit del av ett flertal vetenskapliga studier där vi har fått våra svar ifrån. Det finns gott om olika sorters lösningar på hur man kan förminska e-mobbningen där det tydligt visar sig att elevens/barnets del är väldigt viktigt, att den säger till när det sker e-mobbning.

Internet är idag en del av ungdomars vardag. Denna relativt nya och okontrollerade miljö skapar nya möjligheter och dimensioner för mobbning. Detta arbete avser att undersöka utbredningen av mobbning via Internet (I-mobbning) bland ungdomar i Östersund. En enkät utarbetades och besvarades av 240 gymnasieelever i årskurs ett på Jämtlands Gymnasium i Östersund. Resultatet visar att under årskurs nio har var tionde elev upplevt sig mobbad via Internet.Det är män som I-mobbar i högre grad och kvinnor som drabbas i större utsträckning.

En ny typ av mobbning har börjat tillämpas på grund av uppkomsten av, och den allmänna tillgången till, Internet: nämligen elektroniks mobbning (Wendland refererad i Raskauskas & Stoltz, 2007). För att kunna bekämpa elektronisk mobbning är det viktigt att förstå varför Internet används vid mobbning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka bakgrunden till varför ungdomar idag använder sig av Internet vid mobbning. De frågeställningar som ingick var: Vad finns det för orsaker till att Internet används för mobbning? Hur används Internet vid mobbning? Vilka former av mobbning förekommer via Internet? För att kunna besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning med 58 tredjeårselever vid Luleå Gymnasieby.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida pedagoger anser att mobbning förekommer i förskolan eller inte. För att besvara mina frågeställningar används kvalitativa intervjuer som sedan analyserats och presenterats i tabellform och textform. I intervjuerna deltog tre förskollärare och en barnskötare. Pedagogerna anser att det förekommer mobbning i förskolan. Vem som blir utsatt för mobbning går inte att generalisera men en orsak är bland annat media anser pedagogerna. Enligt pedagogerna handlar mobbning om utstuderade kränkande behandlingar bland de äldre barnen i ålder 4-5 år, medan bland yngre förskolebarn i åldern 1-3 år inte alls.

Mobbning kan förekomma i olika former som fysisk, psykisk och verbal. Många förknippar utseende som en orsak till mobbning, men studier visar att utseende används i mobbning, men det är inte en orsak. De som utsätts för mobbning har ofta lägre självkänsla än de som mobbar, vilket gör att de blir ?lätta offer?. Mobbning är ett väl utbrett problem i världen och prevalensen för mobbning ser olika ut mellan länderna.

Det finns elever som trycker ner andra i sin omgivning. När det är dags för rast finns det de som säger ?vad äcklig du är? och skrattar åt sin jämnåriga skolkamrat. Samtidigt sprider sig nya tekniker som gör skolan ännu mer försvarslös mot mobbning än tidigare. Inte ens i det egna hemmet kan ett barn vara garanterad att få slippa sin plågoande.

This graduation paper treats e-mobbing via the different communication medias of the mobile phone. The purpose of the research has been to describe student?s experience of e-mobbing via the mobile phone?s different integrated functions as phone calls, sms, mms and e-mail.In this poll investigation asked 100 students of 15-20 years of age.The interviews made have shown that girls are more exposed to e-mobbing, e.g. indirect mobbing. In my research it is possible to see that girls are more exposed than boys to threats of violence via sms, the spreading of rumours and the danger of being called different things.It is also possible to see in the result of the interviews that the mobber wants to experience power, something which is not unusual in all types of mobbing.

Syftet med vår undersökning var att få kunskap och förståelse för hur förskolepedagoger ser på mobbning bland flickor. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer som var semistrukturerade och vi intervjuade elva stycken förskolepedagoger. Vårt resultat visade att hälften av pedagogerna inte visste hur de skulle gå tillväga när de upptäckte mobbning bland flickor. Det framkom också att pedagogerna var oense om ifall det finns eller inte finns skillnader mellan hur pojkar och flickor utför sin mobbning. Något mer som framkom i undersökningen var att det pedagogerna använde sig av olika gällande hur de förebygger och motverkar förekomsten av mobbning mellan flickor.

Det här arbetet handlar om ett problem som angår alla, vuxna och barn, som befinner sig inom skolans värld, nämligen mobbning. I min uppsats har jag valt att studera mobbning mellan barn och hur skolpersonal lättare ska kunna upptäcka mobbning i skolan. I arbetets litteraturgenomgång definieras vad mobbning är och ges exempel på var och när mobbning är vanligast i skolan och olika åtgärder man som lärare kan vidta mot mobbning. Utifrån litteraturstudien har jag formulerat en enkätundersökning riktad till elever i år 8 och år 9 som jag utförde på en grundskola. Resultatet visar exempelvis att mobbningen och bråk förekommer i störst utsträckning på raster och i korridorerna.

Syftet med min undersökning är att studera förekomsten av mobbning bland elever med särskilda behov i skolår 7-9, samt att se hur enskilda elever upplever mobbning, var de utsätts för mobbning och i vilken form mobbning förekommer. Undersökningen visar även hur elevernas självbild påverkas av mobbning. Arbetet ger en översikt av den litteratur som behandlar tidigare forskning om mobbning bland skolelever. Undersökningen har gjorts med hjälp av korta uppsatser och strukturerade intervjuer med elever med särskilda behov i skolår 7-9. Resultatet av min undersökning visar att den mesta mobbningen förekommer i skolan. Mobbning förekommer även genom SMS eller via chatting på någon av sidorna Lunarstorm och MSN och fortsätter därefter i skolan. Rasterna upplevs som extra jobbiga och eleven går ofta undan eller håller sig för sig själv. Verbal mobbning är vanligast och pojkar utsätts dessutom för fysisk mobbning medan flickor ofta utsätts för social mobbning. Den mobbade har ingen eller endast ett fåtal vänner i sin egen klass.

Många forskare, så som Dan Olweus har i sina undersökningar kommit fram till att mobbning är ett utbrett problem som finns över hela världen och i alla åldrar. Denna uppsats inriktar sig på ungdomars mobbning, främst den mobbningen som sker på högstadiet. Arbetets teori beskriver mobbning ur ett helhetsperspektiv där vi bland annat tar upp vad mobbning är, den nya elektroniska mobbningen, följder av mobbning, åtgärder samt vilka organisationer som arbetar med mobbning. Teorin har vi valt för att kunna analysera vår empiri som framkommit genom intervjuer. Vi har valt att göra nio kvalitativa intervjuer för att få en djupare förståelse.

Eftersom mobbning tyvärr alltid är aktuellt valde jag det som ämne för min uppsats. Jag har tittat närmare på olika metoder för hur man kan både förebygga och stoppa mobbning. Dessutom har jag genom att läsa de lokala handlingsplanerna mot mobbning från olika skolor bildat mig en uppfattning om hur läget ser ut ?ute i verkligheten?. Avslutningsvis har jag själv, utifrån de kunskaper som litteraturstudier mm har givit mig, utarbetat ett förslag till handlingsplan mot mobbning.Undersökningen visar i stort att ett system med ett mobbningsteam bestående av vuxna kompletterat med kamratstödjare bland eleverna verkar vara en väl använd och fungerande utgångspunkt i arbetet mot mobbning .

Mobbning är ett allvarligt problem i skolorna som kan få offren att må mycket dåligt och de som utför mobbningen riskerar att senare utveckla ett antisocialt och kriminellt beteende. Det är därför viktigt att utveckla fungerande åtgärdsprogram mot mobbning. Syftet med det här examensarbetet är därför att undersöka om Olweus (1991) åtgärdsprogram mot mobbning fungerar. De frågeställningar som tas upp är: om användandet av denna metod fungerar, om metoden fungerar olika beroende på kön, årskurs och typ av mobbning, om den kan förändra elevers och vuxnas attityder mot, och agerande, vid mobbning och hur metoden skulle kunna förbättras. Metoden som valts för att undersöka detta är en litteraturstudie.